En viss ågren

börjar infinna sig. Är trots allt bara en vecka kvar på denna underbar semester. Johan har precis lämnat stället för sin weekend i fjällen. Jag är ensam med barnen i helgen. Efter 7 veckor tillsammans ska jag alltså ta hand om barnen alldelens själv, i tre dagar! Men de fixar sig nog. Hoppas bara att de sover länge och är på sitt allra bästa humör! =)

Tänk att om en månad är jag igång och jobbar. Fy fan vad spännande.


Vi har varit i Lycksele

men bara för en natt. De va trevligt. Förutom vädret. Det här är 4:e sommaren vi åker till Lycksele och jag tror att 1:a sommaren var hyffsad vädermässigt. Men sen har de vart kallt o regn. Lite trist! Får se om vi provar Junsele nästa år, i hopp om att solen skiner där. Sen så kan de ju vara trevligt med en annan djurpark också. Vi får se, är trots allt ett helt år dit.

Om ganska exakt 5 veckor börjar arbetet. Ska bli skönt, framför allt på kontot ;). Men de är klart det känns vemodigt också. Hur kunde tiden gå så fort?? Johans semster börjar också ebba mot sitt slut. 2.5 veckor kvar. På dessa veckor väntar ett nolia besök, fiskehelg för Johan (30-års present) och en tågresa till Luleå. Barnens farmors påhitt. Hon ville så gärna ta med sebastian på en tåg tripp. Då är Luleå lagom långt. Och mamman (jag!) är aldrig sen på att haka på! Så lite smått och gott har vi kvar.

Hoppas ni kan ta vara på era lediga dagar, trots regnet! Vem vet, augusti kanske kommer med lite solsken???

1 år idag!

För ett år sen strax före 14.00 föddes min lilla prinsessa.

                                                 


ÅH!! Vad jag älskar att köpa "flick-saker"

På lördag fyller lillan 1 år. Och jag älskar att äntligen få vandra i "flickhyllorna". Jag vet att de egentligen inte finns sådant som "flicksaker" o "pojksaker". Men för mig är de skillnad. Hetsa inte upp er nu. Men för mig sitter i värdering i färger eller saker man leker med. Utan alla ska växa upp under samma villkor. Men de verkar som att sebastian trivs bäst med sina traktorer. Det gör Alexandra också för närvarande. Och skulle förmodligen också göra om vi inte köpte något annat. Sebastian har för övrigt inget emot att leka med dockor heller. Fast han ber sällan om det. Och tittar aldrig i dessa hyllor när vi går i leksaksaffärer. På lördag blir mitt lilla troll 1 år. Och hennes paket kommer att vara ROSA!! =)

Vi har haft de underbart i Luleå. Barnen har varit "snällare" än vad jag nånsin hade vågats hoppas på. En seriös bloggare skulle lagt upp lite bilder. Kanske kommer senare, kanske inte. Nu är det städ och bak som väntar. Men imorgon hoppas jag på fint badväder!!



Dregelmonster!!! =)


Luleå- Here we come!

Fy fan så skoj! Imorgon packar vi barnen, väskor och blöjor i bilen och drar till Luleå. Vi kommer att stanna en natt och bo på scandic hotell. Jag längtar så jag håller på att gå sönder!!!!

Idag gick familjen ut på en promenad. När vi går förbi granngården (alltså inte affären Granngården utan gården bredvid våran) så ser vi johans cykel som blev snodd för en månad sen. De är alltså ngn som tagit cykeln ur de gemensamma förrådet, brytit upp låset och satt dit ett nytt lås. GUD så arg jag blev. Vart cykeln är nu vill jag inte nämna. Då de tydligen är ett brott att ta tillbaka sin egen snodda cykel! Kul att veta vilka grannar man har.

Hoppas eran sommar är lika underbar som våran. Jag älskar sommar sol och semester!!!

8 juli

"Vi tittar upp emot norr. Där en ny stjärna tänts. Starkt den lyser för oss . Från himlen den lyser upp våra mörka nätter och visar oss vägen. Du försvann från oss till en plats vi dig ännu ej kan följa. Vi kommer alltid minnas dig med sorg och saknad i våra hjärtan."

de är mycket minnen nu....

såväl vackra som otroligt jobbiga. För ett år sen levde pappa fortfarande. Men årsdagen närmar sig...

Har inte bestämt mig än...

men jag tror att jag stannar här. För hur man än vrider o vänder på de så ser livet ut såhär. Upp och ner, ena dagen är man den lyckligaste. Och andra dagen rasar allt samman. Livets bergodalbana!

MIn söta lilla Alexandra har börjat gå. Hon var bara 10.5 månader då hon tog sitt första steg. Nu är hon 11 månader och går för fullt! Otroligt söt är hon. Kan inte begripa hur de har gått såhär fort? Hon blir 1 år om 1 månad. 

Får mig direkt att tänka på pappa. Han har snart varit borta från oss i 1 år. Idag var vi på rally cross, där var sebastians kompis Nova. Hon hade även sin mormor och morfar med sig. Då frågade sebastian mig:

-  Mamma, ä de dä novas morfar?
- Jo, de är Novas morfar.
- Jag har egen mormor.... och morfar...
-  Jo, fast... din morfar finns ju inte längre.. han är ju i himlen
-  Men han kanske inte vill va dä längre, då komme han hit.

Hur ska en 3-åring kunna förstå att man aldrig mer kommer tillbaka när man dött, när jag som är 24 inte förstår. 

Trots stor saknad och många tårar så har jag tänkt att de här ska bli en underbar sommar. Johan är ledig i 8 veckor from i morgon! Vi ska ha de underbart, för trots att vi fick en alldelens underbar liten tös förra sommaren, så var den allt annat än underbar.  

bloggfunderingar...

Jag har funderat ett par gånger över att göra en till blogg. En blogg som jag uppdaterar lite oftare (!) med typ skrot som händer...  I den här bloggen kan de för mig kännas fel att skriva skitsaker, den är tillägnad min far, och det står alldelens för djupa och personliga saker för att blanda den med skit. Kanske kommer jag att kräva lösen för denna, som jag lättar mitt hjärta i. Och som sagt skaffar mig en annan där alla är välkommna. Vi får se... jag funderar! Återkommer...

De finaste jag har!!







Förmodligen världens sämsta bloggare!

Hej! Oj, nu var det längesen. De sjuka med bloggandet är att jag stör mig nå fruktansvärt på när andra inte uppdaterar sin blogg. Kan vara in på deras bloggar fler ggr per dag och bli irri på att de inte skrivit något. Och själv kan de dröja veckor!! Men de är det som är tjusningen med att följa min blogg. ;)

Så till livet. Det knallar på, lillan är 9½ månad nu, väntar på att hon ska ta steget att ta första steget! =) Sebastian har fullt upp nu på våren. De plockas maskar och jagas flugor och tittas på fåglar. Han är så glad att "de är sommar nu, mamma".  Igår rasade vintern ut och när den här sommaren är slut så är även min mammaledighet över. Jobbstart 1:a september. Men vet ni de känns inte så farligt. Jag ska jobba 68% natt. Kommer att bli helt perfekt, bara de funkar att sova. Hushysterin har lagt sig. Självklart är de ett hus vi vill och ska ha, men de är ju ingen jätte panik. Bättre att de far ta tid och de blir bra. Det är två år kvar till sebastian börjar skolan. Innan dess borde vi ha hittat något.

Ja men några rader blev de ialla fall! Skulle gärna ha uppdaterat med lite bilder också, men de kändes alldelens för jobbigt!! =) Ha en kanon helg!!!

Borde blogga....

jag vet! Lägger de till min to do lista, som för övrigt börjar vara rätt lång nu.


Nu går det så där obehagligt fort igen...

För ca två veckor sedan så ställde sig lillan! Och nu är de det enda hon vill göra. Hon provar ställa sig mot allt. Blir bara duktigare och duktigare. Många smällar i golvet har de blivit. Men nu börjar hon nog inse att man inte bara kan släppa taget, utan att man måste lära sig först. Tog fram Sebastians "bok" och mycket riktigt var han lika gammal när han ställde sig första gången. Så följer hon honom så går hon vid ca 11 mån. Vi får väl se. Har ju en önskan om att hon ska kunna gå innan dagis. Och fortsätter de såhär så... Kommer lite bildbevis senare....

Mamma har fått sin sista cellgiftsbehandling nu. Fy fan så skönt. Nu återstår 5 veckors strålbehandling och hormonpixs hon ska knapra i 5 år. Hoppas att de ska gå bra. Tycker att Sarah Dawn Finer´s bidrag till melodifestivalen ska vara mammas ledmotiv. "I´m moving on, and I´m gonna get stronger now."  Vill också passa på att säga att de som händer i mammas liv just nu är det bästa som kunde hända henne. Visst känns de märkligt. Men hon är lycklig och de är huvudsaken. Låt nu inget komma ivägen för min mamma.

I morgon har vi den 17:e mars. För precis 1 år sedan imorgon gjorde livet den där fruktansvärda vändningen. Måndag den 17:e mars 2008 var dagen då pappa fick sin diagnos. Kan nästan på minuten återberätta den dagen. Blir mycket att tänka tillbaka på en tid framöver.  Jag hatar den där jävla cancern

Nog är de syskon allt!

Sebastian ca 6 månader

Alexandra 7.5 månader


Ibland gör de jävligt ont...

Look up in the sky .Up towards the north, there are one new star. Brightly shining forth.  It´s shining o so bright from heaven obove. Dady we are missing you, everybody sends their love.


Seems like youre hair was always a little mest up. Kind of outa place. Not many people actually knewed you. Or understood how you felt. Dad, How I miss youre talk, youre brown eyes and smile.


And whit youre star shining through, The dark and lonley nights. To light the path and show the way.The way thats right. Dad i'll always remember you, whit tears in my eyes.


Detta skrev Robert till mig nyss på msn.

RSS 2.0